TOKYO

Från en väldigt stor stad till en ännu större: nu har vi besökt och lämnat Tokyo. Vi hade lite fördomar om denna giganstiska stad innan vi åkte, bland annat att sushin skulle vara fantastisk, att det skulle vara extremt (EXTREMT!) mycket folk överallt, att staden är i teknisk framkant (kan man uttrycka det så?) och det är massa färgglada skyltar och anime-grejer överallt, att allt är dyrt och att sake (japanska motsvarigheten till soju eller vodka-isch) skulle vara gott. 

Huruvida våra fördomar var sanna får ni veta om ni läser klart inlägget. CLIFFHANGER!!!
Det första vi gjorde i Japan var att övernatta på flygplatsen. Det var inte första, och förmodligen inte heller sista, gången vi bosätter oss några timmar på natten på en flygplats. Eftersom vi landade vid midnatt var enda sättet att ta oss in till hotellet taxi (=svindyrt), så det fick bli stol istället för säng. Med hörlurar i öronen och ögonmask gick det faktiskt riktigt okej.
Efter att vi köpt århundradets dyraste resekort (till tunnelbanan) gav vi oss ut i världens krångligaste tunnelbanesystem. Kartan över alla linjer går inte ens att överskåda på telefonen utan att scrolla, det är för stort. Förutom att det är extremt otydligt skyltat nere på stationerna, är det TRE olika privatägda bolag som äger tunnelbanesystemet(??????), så man måste betala varje gång man byter mellan linjer de olika bolagen äger = svindyrt. Herregud Tokyo, vad håller ni på med? LÄR AV SEOUL!
Det finns heller oftast inte några skyddsväggar mot spåren, utan istället står det ett tiotal anställda vakter och håller koll så att ingen hoppas ner på spåren. Ekonomiskt.
När vi äntligen lyckats ta oss till hotellet, lämnat våra väskor och bytt om, åkte vi till Shibuya. Här ligger den berömda Shibuya crosspoint (flera övergångsställe i en korsning) där tusentals människor passerar varje dag. Givetvis gick vi över vägen ett par gånger. 
Här finns även hundstatyn Hachiko. Vovven var så lojal mot sin husse (även typ 9 år efter husses död), så han fick en staty som minne. 
Vi besökte även Meiji Jingu Shrine i Harajuku, en giganstisk park mitt inne i Tokyo. Det var som att gå in i en vägg av frisk och fuktig luft när vi gick genom den frösta stora gaten. Helt fantastiskt! Det var grönt, svalt och ren luft - för första gången på typ ett halvår. Vi njöt. 
Inne i parken lagrar japanerna vin. Trevligt!
Ett gäng japanska turister besökte the shrine samtidigt som vi. Så söta i sina obligatoriska turistkläder. 
En vän från japan (som jag träffat i Seoul) rekommenderade oss att besöka Takeshita street, vilken är en shoppinggata där temat är kawaii (ultra-japanskt tonårstjejsmode). Det var väldigt roligt att gå längs med gatan och det fanns många söta och färgglada affärer. bland annat en sockersvaddsaffär och en gosedjurskaninaffär. 
De sålde crêpes i var och varannan butik, så vi var tvungna att köpa en, väldigt gott, men ca 4 ggr dyrare än en våffla i Seoul :(
Vi hittade asroliga glasögon i en affär. Det är speglar, så att man kan ligga ner, ha en bok lutad mot magen och ligga med huvudet ner mot kudden - och kunna läsa samtidigt!!! Ångrar att jag inte köpte ett par.
Vi besökte Asakusa (tillsammans med ett antal andra turister) the red gate SOM RENOVERADES (inför Paralympics 2020. Vi fick alltså inte se den i sin helhet, utan endast gå igenom den 🙃 Det var dock ett väldigt stort område på insidan, med andra röda byggnader, så det gjorde inte så mycket. Plus att vi har sett ganska många tempel, pagoda(i plural) och sån skit så vi är ganska tillfredsställda på den fronten. 
Det fanns en fin poster på Trump inne bland souvenirerna.
Och det bästa av allt: en rastplats med bänkar under ett tak av vatten som typ snöade på oss. Så skönt i denna värmen! Vi satt här ganska länge.
Vi besökte även en giganstisk och känd fiskmarknad. Den var dock stängd när vi kom 🙃 Det gjorde inte så mycket eftersom vi varit på andra fiskmarknader och trängts med folk och luktat fisk. Så vi satte oss på en restaurang och drack öl istället. 
Vi hängde i svindyra områden där vi verkligen inte hörde hemma. Turista turista.
Givetvis var vi lite kulturella även i Tokyo. Vi kollade på en stor stenkyrka, där de givetvis också renoverade inför Paralympics.
Vi såg en jättestor spindelstaty.
Sushi åt vi inte bara en eller två, utan tre gånger. Jag behöver egentligen inte säga något mer än att våra ”fördomar” angående sushi i Japan stämde.
Emil tog lite för mycket wasabi i munnen på en gång. Han grät, hahaha.
Testade även val-bacon. Det smakade vanligt bacon, men det medförde en coolare känsla.
Vi har druckit vin med sugrör. Student 4-life.
Att spela slot-spel var tydligen populärt här. Där ser man.
Vi har besökt en del fina parker. I en av dem fanns en runsten som skänktes av en skandinav av någon anledning i mitten av 1900-talet, om jag minns rätt. Coolt var det i alla fall.
Vi mötte upp Mizuki, som var utbytesstudent i Linköping och bodde i samma korridor som jag i ett år. Så roligt! Vi har inte träffat sedan hon åkte tillbaka till Japan för tre år sedan. Hon (och hennes pojkvän) visade oss olika typiska Japanska maträtter (inklusive kaiten sushi - sushi på rullband). En av dessa rätter var något hon ”inte ens kunde förklara på japanska”. Jag förstår nu varför, för jag vet inte riktigt heller hur det ska förklaras. Det måste helt enkelt upplevas. Vi stekte olika grejer på ett stekbord, öste på en blandning av mjöl och vatten så att det bildade en degig ”pannkaka” som vi sedan åt med små spatlar. Sedan fick vi en till pannkaksliknande rätt som var typ som en jätteomelett med bacon, grönsaker och nudlar i. Denna toppades med majonnäs och spicy sauce. Svingott!
De visade oss även Izakaja (”Japanese style bar”), vilket blev ett av mina favoritställen i Tokyo. De här barerna finns lite överallt, så det var bara att välja och vraka var man skulle gå in. Om det inte var fullsatt, vill säga (ganska vanligt fenomen av någon anledning). Det är kutym att äta samtidigt som man dricker, så trots att vi var mätta efter middagen beställde vi in massa mat. Vi testade även fem olika sortes sake för att ta reda på om fördomen att sake är gott stämmer. Slutsats: det var ganska äckligt. 
Vi hyrde en bil och körde ut till en konstgjord ö i mitten av Tokyobukten. Från ena till andra sidan om bukten går Tokyo Aqua Line som är 14 km lång. På ena sidan om ön är det en tunnel, och på andra en bro. 
Utsikten från hotellet fick godkänt, här från 13:e våning där vi bodde.
Frukosten åt vi på skolmatsalsbrickor. Roligt och lite konstigt. 
 

Vi har givetsvis testat lite olika japanska snacks. Två av dessa kom med på bild. Överst: Mochi Ice Cream. Glass med en jordgubbe i mitten, i en "mochi" (= en modern version av den traditionella ricecake, segt skal av rismjöl i princip). God! Och mycket trevligt att den är en liten bulle. 7/10.

Undre bilden: Pocky. Den japanska klassikern som kort och gott är en torr brödpinne doppad i choklad. Eftersom vi ätit ganska mycket Pocky original testade vi en av alla tusen olika smaker. Vi kom inte på exakt var vi smakat det innan, men det påminde om något vi ätit som barn. Ett bra minne, alltså. 7/10.

(VARNING FÖR GENERALISIRING:) En trevlig grej i Tokyo är hur väluppfostrade alla är. I både Seoul och Tokyo är det utmärkt med skyltar och målat på golv åt vilket håll man ska gå i t.ex. trappor och övergångsställen för att man inte ska krocka med alla tusentals människor som går samtidigt. Skillnaden mellan de två städerna är att i Tokyo följer man skyltarna, medan man i Seoul skiter fullständigt i dem. I Tokyo köar man även prydligt för att stiga på tåget, vilket inte förekommer lika konsekvent i Seoul, eller Sverige för den delen. Jag skäms när jag ser hur bra människor uppför sig här...
Det finns även coola tvåvåningståg.

Så till sammanfattning och utvärdering av våra fördomar:

Sushin skulle vara fantastisk - JA

Det skulle vara extremt (EXTREMT!) mycket folk överallt - JA

Staden skulle vara i teknisk framkant - Hm, både ja och nej. Ja, alla toaletter hade uppvärma sittsar och roliga funktioner, men tunnelbanesystemet sög.

Det skulle vara massa färgglada skyltar och anime-grejer överallt - inte överallt, men det finns

Allt skulle vara dyrt - JA :(

Sake skulle vara gott - Nej, jag väljer soju.

 

Nu har vi landat i Sverige efter ca 24h på resande fot. Tokyo var en fantastiskt roligt resmål och ett mycket bra slut på en otroligt underbar termin. Nu är i alla fall jag ganska trött på att släpa tunga resväskor på tunnelbanor, på dåliga gator och på flygplatser, så det dröjer nog lite innan jag ger mig iväg en längre sträcka. Kanske. Vi får se. Men sommaren ska jag njuta av i Sverige! 

Allmänt | |
Upp