annies - Hanoi

Hanoi

Nästa stopp: VIETNAM. Vi tog flyget från ett varmt och fuktigt Hong Kong för att landa i ett ännu varmare och ännu fuktigare Hanoi. Jag kör samma upplägg här - lite snack och mycket bilder. Se och lär.

Personalen på hotellet var SÅ GULLIG! Kolla bara, hela sängen var full av rosor. De var väldigt tillmötesgående och de levde för service. Vi hade frukost på detta hotell (♥︎♥︎♥︎) och se stekte ägg till oss varje morgon och hämtade precis vad vi ville. En parentes: detta boende kostade typ 1/4 av det i Hong Kong. Världen är skev.

Det stod en stor kyrka nära vårt hotell som var upplyst på kvällen. Observera mopederna. Never ending.

Restaurangstandarden är inte riktigt i klass med Sverige. Det är mini-plaststolar som gäller, ingen AC (golvfläktar funkar ju lika bra) och hygien=0. Jag tycker det är ganska mysigt och gillar att tänja på min mages gränser, men Emil tyckte inte riktigt lika mycket om maten och klimatet.

Han var mycket gladare när vi köpte pizza på Domino's och tog med till vattnet. Jag köpte en himmelsk avokadosmoothie, så jag var också ganska nöjd.

Ölen var med god. Framförallt billig.

Mopederna och bilarna kör när helt dom känner för det - det vill säga hela tiden och överallt. Grönt ljus=kör. Rött ljus=kör. Trottoar=kör. Övergångsställe=kör. Enkelriktat=kör. Enkelriktat på fel håll=kör. Är någon ivägen eller skulle kunna tänkas vara i vägen=TUTA! Är ingen ivägen=TUTA.

Inte ens i Vietnam kom vi ifrån Korea. Koreansk mode och mat var tydligen ganska inne här. Det fanns både koreanska restauranger och piratkopirerade modeaffärer (och K-marts som ni ser).

Vi testade Orea med blåbärsglassmak. Smaken av glass är tveksam, men den var förvånansvärt god. En rek!

Vi åt oss trötta på ananas. Mums ♥︎

En ny favorit är funnen: VIETNAMESISKT KAFFE! HALLELUJAH! Kan inte beskriva hur gott kaffet är här. Köpte med mig två paket hem och ett vietnamesiskt kaffefilter i hopp om att det kommer smaka nästan lika gott. På bilden ser ni en favorit: äggkaffe (cà phê trứng). Det må låta äckligt, men satan i gatan va gott. Till och med Emil gillade det! Det är en uppvispat ägg (och då menar jag ORDENTLIGT vispat) tillsammans med sötad kondencerad mjölk, och givetvis starkt och fylligt kaffe. Jag dog.

En annan favorit som jag köpte med mig hem. En gigantisk avokado.

Emil var förkyld under största delen av vistelsen i Hanoi och efter frukost en dag stannade han i sängen. Jag, som var frisk och pigg, begav mig ut ensam på Hanois gator för att se mig om. Vi hade fått en karta på hotellet där vissa turistattraktioner var utmärkta, så jag bestämde mig för att gå till en av dem. Efter några minuters promenad möttes jag av en lång kö av (uppenbart) turister. Jag gick längs med kön för att se var den slutade, men den här kön var längre än alla köer vi stått i i Hong Kong sammanlagt. Jag tänkte "tur att inte vi bestämt att vi skulle hit, det hade sugit att stå i den här kön". Jag gick förbi kön och sedan in på ett område där det fanns lite restauranger och souvenirshopar. Jag fortsatte gå lite mot en stor byggnad och helt plötsligt var jag inne på området alla köade till. Förmodligen råkade jag gå in genom utgången. Ett tag var jag lite rädd att någon skulle komma på mig eftersom jag inte betalat inträde, men efter en stund förstod jag att det inte skulle hända. Så jag njöt av att ha kommit in utan att köa eller betala.

Vad det är för byggnad på bilden ovan vet jag inte, men jag tycker det är lite spännande att kommunist(sovjet)hammaren finns överallt.

Inne på detta område fanns Ho Chi Minh Mausoleum, vilket är en stor byggnad där Ho Chi Minhs kropp finns behållen.

De fanns stört mycket regler om vad man inte fick, eller var tvugnen att göra. Tex får man inte tugga tuggummi. Rimligt.

Det fanns även ett tempel inne på området. Jag fick dock inte gå in eftersom jag hade shorts på mig. Kan tillägga att det var över 30° ute, så jag hade inte ens övervägt att ha något annat även om jag visste om denna töntiga regel.

Jag fick dock gå nära den berömda "One Pillar Pagoda", som helt enkelt är ett tempel på en pelare. Den var pytteliten. En besvikelse. Tur att jag inte betalade inträde, hehe.

Dagen efter mådde pojken bättre, så vi tog en promenad i hettan för att se en "MUST SEE" i Hanoi. Även detta tempel var litet, och stängt. Yey.

En dag hade vi bokat en båttur ut till Ha Long Bay, ett av UNESCOs världsarv. Efter över tre timmar bussresa på Vietnams fruktansvärt dåliga vägar och galna trafik, var vi äntligen framme vid båten. Där fick vi lunch och sedan började båtfärden mot den största grottan(?) i Vietnam - Heavens Cave.

Det var svinvarmt och fuktigt. Som alltid.

En av stenmassorna i vattnet vi körde förbi är samma som på 200.000 VND-sedeln. Det är för övrigt ca 80 svenska kr. Stenen är den lilla suddiga klutten längst till höger av bergen. Töntigt liten.

Min tur att ha feber! Perfekt dag!

Vi stannade och paddlade kajak i och runt grottor. Det var helt underbart! Tyvärr har vi inga bilder på det eftersom vi lämnade telefonerna på land.

Vi besökte Hoa Lo-fängelset som är beläget mitt i Hanoi. Det var sjukt intressant med mycket information om Vietnamkriget. De visade hur fångarna bodde i små baracker eller celler med fötterna fastspända på borden.

En giljotin som användes ganska flitigt.

Några av de kvinnliga fångarna.

Hoan Kiem Lake som är belägen mitt i Hanoi var extremt ofräsch. Det skulle tydligen finnas sköldpaddor här, men det såg vi inga. Vi såg knappt något levande alls i den geggan.

Vi tog en promenad för att se vraket av det nedskjutna ameraknska bombplanet B-52 som finns i en sjö i Hanoi.

Vi träffade en söt lite kille som pratade stört bra engelska för att va typ sex år. Jag lekte lite med honom, men jag vet inte riktigt vad. Detta var samtidigt som en stor nattmarknad pågick utanför (här sitter vi inne på ett café/klädaffär). I Hanoi var vi mer turistiga och köpte med oss en del souvenirer (förutom kaffe och avokado), bland annat rishattar och vodka.

Alltså den vietnamesista maten! MUMS! Och den klassiska soppan Phở givetvis. Denna åt jag på flygplatsen. Saknar den redan. Saknar även att det här (på flygplatsen!) kostade ca 20 svenska kr. ALLTSÅ!!!

På flygplatsen innan vi återvände till Seoul var det fri whiskyprovning i Tax Free-shopen. Emil went crazy och jag var mest arg för att det inte var fri provsmakning på chokladavdelningen. En whiskey var jag dock tvungen att smaka - en Macallan för ca 5000kr/flaskan. Det var fruktansvärt och smaken vägrade försvinna. Tur att jag hade chips med mig som smakbedövare.

Nu är vi tillbaka på våra små rum i Seoul och är mycket lättade över att kunna gå utomhus utan att bli öronbedövade av tutor eller gå över gatorna utan livet som insats. Helt plötsigt har vi insett hur civiliserat och fräscht det är här, och framförallt hur skönt det är med normal luftfuktighet.